Intervju med kennel Don’s
(ursprungligen för finska Springeri. Utfrågare Tiina Janka)
​
​
Bilder finns längst ner i artikeln/ photos att the bottom of the article!
Don’s – Vilka är ni?
Don’s kennel vilar på grunderna av en mycket nära vänskap och ett gemensamt stort och aktivt hundintresse. Vi lärde känna varandra i slutet av 70-talet och har sedan dess umgåtts, samarbetat och vidareutvecklat vårt hunderi- inom och utom landets gränser. Vår trojka består av;
Annica Högström bor med sin familj på en gård i Uppsala. Welsh springer fanns redan i barndomshemmet, och sedermera tillkom clumber i mitten på 80-talet. Hundintresset har förutom uppfödningen lett till olika uppdrag i såväl Welsh Springer Spaniel klubbens som Clumber Spaniel klubbens styrelser- bl a som avelsråd, sekreterare och ordförande. Det egna tävlandet har omfattat agility, viltspår, spanielprov samt utställning. Idag delas tiden mellan familjen, hundarna och det egna företaget Himla.
Karin Brostam Berglunds första hund, clumbern Sportis, införskaffades under tonåren. Med honom inleddes ett aktivt hundliv med flitigt tävlande i diverse discipliner med skiftande resultat! En av hans valpar blev sedermera Annicas första clumber, och startskottet till en lång vänskap. Första welshen inköptes tillsammans med Annica 1987 från England.
Karin med familj bor naturskönt på landet utanför Knutby med skog och sjö inpå knuten. Det har alltid funnits ett stort engagemang även i föreningsverksamhet och uppdragen har varit många - redaktör för rastidningarna för welsh och clumber, utställningssekreterare och ordförande i SSRK/östra, ordförande och avelsråd i både Welsh- och Clumberklubbarna. Intresset för avelsfrågor har alltid varit stort, och Karin var i många år med i SSRK avelskommitte samt under några år även ledamot i SKKs avelskommitte. Hon är även auktoriserad exteriördomare på en handfull spaniel- och retrieverraser, och har dömt i Skandinavien, England, USA och Australien.
Lena Rösiö bor i vitt hus på landet i Vassunda utanför Knivsta med sina hundar. Första welshen hämtades dagen efter studenten, och sedan dess har det alltid funnits hundar i hemmet- förutom welshar även clumber, en cocker samt på senare år även flattar. Redan när Welsh Springer spanielklubben grundades var hon engagerad, och blev också Welshnytts första redaktör. Engagemanget har också omfattat SSRKs utställningsverksamhet och Clumber Spaniel klubben. Förutom de stora intressena med jaktträning och utställning har hon även provat på lydnadsprov och viltspår. Innan Lena 2008 gick med i Don’s kennel hann hon föda upp några spanielkullar under 90-talet i det egna namnet Bachtus.
Vi alla tre älskar welshen för dess personlighet och utseende. Med deras soliga sinne och alltid vänliga är de i våra ögon den perfekta hunden helt enkelt. En vacker welsh är dessutom kanske den vackraste hunden som finns, vilket inte gör det sämre!
​
Don’s kennel föddes när Annica och Karin tillsammans köpte tiken Weslave Winter Breeze 1987 från England. Tessa, som hon kallades, födde vår första valpkull 1989. Kennelnamnet kommer från Annicas första egna welsh Don Pedro. Och, som man säger, resten är historia…
Delat uppfödarskap?
Rent praktiskt föds alla våra valpar upp under vårt kennelnamn gemensamt. Vi har dock var och en våra egna hundar, och sköter var och en allt praktiskt och ekonomiskt kring våra egna valpar. All avelsplanering gör vi gemensamt, och diskussionens vågor kan gå höga. Vi har en överenskommelse om vetorätt om någon verkligen misstycker om en parning, något som dock hitintills aldrig använts. Trimning och tävling sköter vi också vanligen själva, men som med allt hjälps vi åt när det behövs. Våra valpköpare är sedan självklart allas valpköpare.
Vi ser bara fördelar med att dela kennelnamnet. Vi finns alltid där för varandra, i både med- och motgångar. Vi kan göra mer, då vi är tre som gör jobbet istället för en. Vi utvecklas hela tiden av våra diskussioner och de andras tankar och åsikter. Vi fungerar som varandras bollplank och känner alla en trygghet att vi har varandra att falla tillbaka på. Sist men inte minst blir det betydligt lättare att vara selektiv med avelsmaterialet då vi har tillgång till fler hundar.
​
Andra raser?
Kenneln har tidigare även fött upp clumber spaniels och numera föder vi även upp flatcoated retriever. Att bredda sina erfarenheter utanför en enda ras är oerhört givande och utmanande. Det lär oss att omvärdera vad som är rätt och fel, och berikar avelsplaneringen. Det är viktigt för oss att få perspektiv på våra hundar. När man sysslar med bara en enda ras blir man blind för både deras för- och nackdelar. Fler raser vidgar också kretsen av duktiga uppfödarkollegor att utbyta erfarenheter med.
Vi har också lärt oss att aldrig göra avkall på avelsbredd och sundhet. Gör man det får man ångra sig längre fram. Hand i hand med detta går att alltid se till att ha ett välutvecklat samarbete och erfarenhetsutbyte internationellt.
Målsättning?
Att formulera ett avelsmål blir lätt klyschigt. Vi vill föda upp welshar i världsklass. Enkelt uttryck vill vi fortsätta att föda upp rastypiska welshar av hög kvalitet. Lika självklart är att vi vill att welsharna från oss ska vara trevliga och rastypiskt mjuka och följsamma i temperamentet. De ska vara trevliga livskamrater i vått och torrt. De ska kunna vara ensamma hemma en stund när så krävs. De ska vara snälla och sociala med såväl hundar som människor. Vi undviker skälliga och överaktiva hundar i aveln.
Likaså ska de självklart vara friska. I vårt perspektiv är welshen en frisk ras och det är viktigt att den får så förbli.
Exteriört har vi naturligtvis en målbild. Denna målbild hoppas vi kunna förmedla med de hundar vi föder upp. För oss är helhetsintrycket med den för rasen unika kombinationen av kraft och elegans i såväl stående som i rörelse det centrala. Det för rasen unika huvudet och uttrycket- något som man aldrig kan se sig mätt på - är också något vi värnar i aveln. Vi återkommer ständigt med referenser till våra drömhundar och har dem till och med som skärmsläckare ibland för att fästa dem på näthinnan.
Har rasen förändrats?
Under våra trettio år i rasen har rasen successivt blivit mer homogen exteriört- inom såväl Skandinavien, England och USA. Likaså har temperamentet stabiliserats. Såväl överdriven skygghet som överaktiva och stressiga hundar är betydligt ovanligare numera.
Mindre positivt upplever vi att riktigt vackra huvuden med ett rastypiskt uttryck är allt svårare att hitta. Istället ses ofta slätstrukna huvuden som saknar tillräcklig mejsling. Det är också svårare att hitta hundar med naturlig resning och vacker halsansättning. Istället ser vi oftare tunga grova skulderpartier.
​
Hur vi startade?
Vi började vår avel, som nämnts tidigare, med den engelska tiken Weslave Winter Breeze. I hennes sista kull föddes tikarna Ch Don’s Treasure och Ch Don’s Tesoro. Via dem går det mesta av vårt material fortfarande tillbaka till ”Tessa”, som hon kallades. Vårt material går även än idag tillbaka på våra första hanar den svenskfödde Don Pedro och den norskfödde Ch Metzgard’s Moonlight Valley.
Vi har sedan starten ofta besökt framförallt England, men även USA och Norge. Detta har lett till att vi under åren importerat en lång rad hundar från dessa länder. Långt ifrån alla har dock passerat nålsögat och i slutändan kommit att användas i aveln. Ytterligare ett antal har avslutats i aveln efter att vi utvärderat deras avkommor.
Våra linjer är uppbyggda av dessa importer. Vi har under åren besökt otaliga uppfödare och utställningar. Sedan har vi kontinuerligt strävat efter att ta in material från linjer vi tycker om.
När vi planerar en kombination tittar vi framförallt på att komplettera hundarnas fel och förtjänster exteriört och temperamentsmässigt. När vi sedan hittat individerna vi gillar och vill para kollar vi stamtavlan, så att det inte blir för hög inavelsgrad och att vi inte dubblerar potentiella problem.
​
Betydelsefulla importer?
Weslave Winter Breeze JW – vår stamtik. Vi såg henne hemma hos hennes uppfödare John och Joy Hartley. De visade oss alla sina hundar och plötsligt stod hon där på den regnvåta byvägen. Vi visste direkt att det var henne vi ville ha. Hon hade så mycket rastyp och excellerade i många detaljer vi inte hittade då i Sverige. Efter mycket övertalning blev hon vår, något vi är evigt tacksamma för. Tessa visade sig vara en stor personlighet, och en utmaning på många sätt. Hon har ända till dags dato satt en tydlig typmässig stämpel på vår kennel. Hon kom även att själv få en mycket framgångsrik utställningskarriär.
SEV-90-91-92 NORDV-94 SEV-94 NOV-88-89 NOUCH SEV-89 Metzgard’s Moonlight Valley. Robin såg vi på en SSRK utställning där hans uppfödare visade honom i valpklass. Hans rörelser och proportioner var redan då fantastiska. Annica bestämde sig raskt för att tinga en valp ur hans mammas nästa kull. Det visade sig då att han själv var till salu, och Robin flyttade till Uppsala. En underbar hund på alla vis, och än idag en av våra målbilder i aveln. Han ligger idag bakom det mesta vi har. Han fick även en stor betydelse för rasen. Hans karriär i ringarna här i Sverige saknar än idag motstycke, och han lyckades verkligen sätta rasen på kartan- inte minst genom att bli BIS på SKKs 100-årsjubileumsutställning i Stockholm 1989. En vinst som för evigt skrev in honom i den svenska kynologins historia.
Andra importer som avelsmässigt varit viktiga för oss är Weslave Wild Card, Beradene
The Winter Breeze, Caramorg Carousel, Cleavehill Princess Patsy och Clussexx Pay Per View for Don’s.
​
Exporter?
Vi är mycket stolta över det inflytande en del av de hundar vi exporterat kommit att ha i sina nya hemländer. Detta självklart tack de dedikerade uppfödare som tagit dem till vara på bäst sätt.
Av våra exporter till Finland utmärker sig systrarna Ch Don’s Top of The Pops ( stamtik på kennel Eastfarm ) och Ch Don’s Take Off to Benton. Kennel Rocbee har även varit framgångsrika med ett par hanar från oss.
I England tillbringade Don’s Simply Red en period. Han användes tämligen sparsamt men med stor framgång vilket gjorde honom till Top Sire i rasen det året. Han blev far till ett flera champions på kennel Kazval samt till den fantastiska tiken Ch Cleavehill Brynberrys, CC-record holder tik under en period. Don’s Tulipanaros skickades dräktig till England och kom att via sonen Ch Highclare The Viking att få viss betydelse.
Till Australien skickades frusen semin efter bl a Ch Don’s Serious Moonlight och hans barnbarn Ch Don’s Två Solröda Segel, vilken använts till flera lyckade kombinationer.
I USA har vi på senare år samarbetat mycket med framförallt kennel Rolyart’s och Clussexx. Det har varit ett lyckokast för alla oss inblandade. Vi är oerhört stolta över Ch Don’s Still Waters Run Deeps stora inflytande på den amerikanska welshstammen på sin tid, där han kom att vara oerhört viktig i flera av de tongivande kennlarnas avelsprogram. På senare år har hanen Don’s Full Fig och tiken Don’s Fem Smutsiga Små Fingrar varit centrala i uppbyggnaden av kennel Clussexx linjer.
Det viktigaste och mest givande är självklart samarbetet med kunniga uppfödare som förvaltar avelsmaterialet på bästa sätt.
​
Bilder och bildtexter till betydelsefulla hundar för oss hittar ni i bildspelet nedan;
